Matsvinn – vad innebär matsvinn och bäst före datum?

matsvinn

Matsvinn är ordet på allas läppar, både i samtal med vänner, hos regeringar i flera länder och på skolor i kommuner. Du har säkert hört att vi: du, jag och alla andra, behöver minska matsvinn. Det är till och med en del av FN:s globala hållbarhetsmål. Det beror på att mat produceras och släpper ut mängder av växthusgaser och koldioxid, för att sedan inte ätas. 

När något blir så allmänt känt kan det kännas jobbigt att fråga varför och inte förstå vikten av att minska matsvinn. Därför kommer vi i det här inlägget gå igenom följande: vad är matsvinn, matsvinn statistik, bäst före datum och om man kan “äta gammal mat”. Kort sagt bör vi undvika att kasta mat och bör istället vara bättre på hur vi köper mat samt hur vi agerar på bäst före datum. Titta, lukta och eventuellt smaka är det bästa innan du kastar, mycket går att äta!

Vad är matsvinn?

Matsvinn är en del av den mat som kastas. Det är inte all mat som kastas eftersom en del livsmedel och mat behöver slängas som inte är förbrukbara. Här ingår exempelvis kaffesump, skal, ben, kärnor och liknande. 

Det ska dock sägas att även denna typ av mat går att använda igen. På skal och ben kan du exempelvis göra buljong. Kaffesump kan du dels använda som kroppspeeling då det skrubbar bort döda hudceller och har en uppiggande effekt på huden. Annars älskar dina blommor kaffesump, då kaffesumpens pH-värde är lågt och genom att strö kaffesump i krukorna hemma får du mer färggranna växter, tips! 

Men vad är matsvinn nu då? Jo, matsvinn är den mat som kastas fastän den hade kunnat ätas. Det kan exempelvis vara matrester av tillagad mat, mat som kastas för man ansat eller skurit bort för mycket av livsmedlet eller mat som passerat bäst före datum. 

Anledningen till att vi behöver minska matsvinn är för att matsvinnet tar onödiga resurser på jorden, som exempelvis färskvatten. Det som händer är att skog skövlas, utsläpp sker och det går åt färskvatten för att få livsmedel, oavsett om det är kött eller odling. När maten sedan kastas har vi slösat på jordens resurser och påverkat klimatet utan att någon gynnats av det.

Matsvinn statistik

För att ge dig en övergripande förståelse kring matsvinn, dess storlek och påverkan kommer vi kort gå igenom lite statistik över matsvinnet. Just nu hamnar ungefär en tredjedel av all mat som produceras inte i någons mage. Matproduktionen har en stor påverkan på miljön. Den kan såklart inte undvikas eftersom vi måste äta, men då bör vi se till att maten som produceras och belastar jordklotet också kommer till nytta.

Varje kilo matsvinn ger ett utsläpp av koldioxid på i snitt 1.6 kilogram. I Sverige orsakar vi årligen ett utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Varje person per hushåll kastar i snitt 96 kilogram mat per år. Allt detta är inte matsvinn, men ungefär hälften. Om du vill läsa mer matsvinn statistik kan du läsa på Naturvårdsverkets hemsida. Här går vi vidare med vad du kan tänka på för att minska matsvinn och hur du kan tänka med mat som passerat bäst före datum.

Bäst före, men inte dåligt efter

Förr hade bäst före datum ett rykte att det inte gick att äta livsmedel som passerat bäst före datum. Då är det inte konstigt att mängden matsvinn är hög, för ofta köper vi inte på oss mjölk, ägg, grädde och liknande som inte hinner ätas upp. 

Det första tipset för att minska matsvinn är att planera matinköpen, det vill säga inte köpa mer än vad du hinner äta. Ett smidigt sätt att minska matsvinn är att börja köpa matkasse. De flesta matkassar idag skickar portionsanpassad mängd livsmedel utifrån recepten. Om receptet för fyra personer kräver två deciliter grädde får du två deciliter grädde i kassen. Många matkassar anpassar också veckomenyn så att hela förpackningen äts upp innan veckan är slut genom att fördela maten på flera dagar, exempelvis en halv lök ena dagen och andra halvan dagen efter. Dessutom finns det matkasse för singelhushåll.

Det andra tipset är att lära dig mer om bäst före datum. Bäst före datum innebär som namnet lyder att maten är bäst före just det datumet. Efter bäst före datum är maten inte dålig, den är förmodligen bara bra. Det finns flera knep att följa för att se om maten fortfarande går att äta eller dricka efter bäst före datum. Vi går igenom några vanliga:

  • Juice: om juicepaketet svullnat upp och pyser till när du skruvar av korken kan juicen ha blivit för gammal, då smakar den ofta lite surt och nästan kolsyrat. Innan dess går det bra att dricka juicen efter bäst före datum.
  • Mjölk, yoghurt och mejeri: här är det lukta som gäller. En mejeriprodukt som blivit sur luktar riktigt illa, din näsa kommer reagera som att det är en fara. Om du däremot luktar och inte känner något speciellt går det bra att äta och dricka. Laktosfria produkter håller generellt längre än vanliga mejeriprodukter, både innan och efter bäst före datum. Om du har en känslig mage kan du märka att du blir lite bubblig i magen om maten skulle vara på gränsen, det är ingen fara utan går över på några timmar. 
  • Ägg: hur länge håller ägg efter bäst före datumet? Länge! Ägg efter bäst före datum är en vanlig fråga och ägg är ett väldigt hållbart livsmedel. Eftersom det också tillagas är det sällan någon fara. Om du är orolig kan du lägga ägget i en skål med vatten. Om ägget flyter upp till ytan är det gammalt, annars är det fritt fram att äta ägg efter bäst före datum. 
  • Kött: bäst för datum för kött finns inte. På kött benämns datumet med sista förbrukningsdag. Det innebär att du inte bör tillaga köttet dagar efter sista förbrukningsdag, utan samma dag eller maximalt dagen efter (helst inte!). Du kan dock frysa in färskt kött innan sista förbrukningsdag om du tillagar det samma dag som du tinar upp det igen. 
  • Frukt och grönsaker: frukt och grönsaker blir först lite trötta och skrumpna, sedan möglar de. När de har blivit lite trötta går de äta, men gör sig bäst i tillagad form. Då kan du exempelvis kasta dem i en gryta eller på en plåt i ugnen. Om de möglat får du kasta dem, men om bara en del har mögel kan du skära bort den delen och tillaga resten.
  • Bröd: bröd som passerat bäst före datum kan du äta så länge det inte möglat. Om brödet har mögel bör du kasta det eftersom mögel i bröd sprider sig och inte finns lokalt. Om brödet bara är lite torrt efter bäst före datum kan du med fördel rosta, göra varma mackor eller steka brödet.
  • Choklad: inte för att det kanske händer så ofta, men ibland kanske du har en chokladkaka som råkat passera bäst före datum i skåpen. Det är ingen fara att äta, speciellt inte om förpackningen är oöppnad. Däremot kan smaken vara lite annorlunda, så ett tips är att baka något gott med chokladkakan.
  • Torrvaror: pasta och ris håller en lång tid, både sett till bäst före datum och efter. Där är det grönt ljus att tillaga och äta. Mjöl håller också länge, men kan härskna så lukta och känn efter. Se till att hålla förpackningen försluten så ökar hållbarheten. 

Detta var en stor och matig lista över vanliga livsmedel som blir matsvinn och kastas i vanliga fall. För att sammanfatta: försök minska matsvinn. Det kan du göra genom att planera dina inköp av livsmedel bättre, exempelvis genom att testa matkasse. Med maten som passerat bäst före datum bör du alltid kolla, lukta och i vissa fall smaka. Tillaga eller frys in om maten börjar se trött och less ut, kasta inte! 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.